Samboavtal

Även fast det är den ena sambon ensam köpt och betalar lånet på bostaden så kan bostadens värde komma att delas mellan samborna enligt sambolagen, vilket betyder att man får lösa ut den som inte ska bo kvar. Huvudregel är dock att den som äger bostaden får bo kvar.
Om man dessutom har gemensamma barn så kan den andra sambon få mer rätt till bostaden om hen kommer att bo med barnen och inte har ekonomisk möjlighet att införskaffa ny bostad. Detta gäller enligt ”principen om barnets bästa”.

Till samboegendom räknas den gemensamma bostaden och bohaget som köpts för gemensamt bruk. Med bohag avses till exempel möbler, köksutrustning och liknande som skaffats för det gemensamma boendet. Personlig egendom som till exempel fritidstillbehör, båt eller bil som skaffats innan samboförhållandet eller enbart för personligt bruk är inte samboegendom.

Sambor ärver inte varandra (sambos gemensamma barn påverkar inte arvsrätten) och är inte självklara förmånstagare till varandras livförsäkringar, därför rekommenderas det att man skriver ett inbördes testamente. Sambor är inte underhållsskyldiga gentemot varandra oavsett hur länge förhållandet varar.
Vid uppbrott eller ena sambons död så sker en bodelning där bostad och bohag delas lika, oavsett om den ena parten betalat mer än den andra. Genom ett samboavtal kan man i förhand reglera hur man vill att sakerna ska fördelas vid en eventuell separation/bodelning, och på så sätt känna trygghet och undvika tvister. Har man inte ett samboavtal är det därför viktigt att i vardagsekonomin dela upp inköp så att det känns rättvist, och vid större inköp köpa dem tillsammans.

Den finns för att skydda par som delar gemensamt hushåll, och därför räknas gemensamt boende och bohag som samboegendom. Det ger inte lika fullgott skydd som att ingå äktenskap, och därför är det viktigt att tänka på att fördela ekonomin så att det känns rättvist.